måndag 23 februari 2015

Bolltäcke

Har ni hört talas om bolltäcke någon gång? Nej, det hade inte jag heller. När jag först hörde talas om det skrattade jag bara lite och avfärdade det, men min läkare bad mig att iallafall prova. Ett bolltäcke består av fyra sektioner som innehåller en mängd bollar i varje sektion. Kallas även "tyngdtäcke" då det väger 7 kg.

Tanken med ett bolltäcke är att det ska stimulera kroppen att känna av sina gränser eller något sånt där genom att ge ett fast tryck mot kroppen. Anledningen till att jag har fått ett beror på tröttheten som jag nämnde i förra avsnittet. Läkarna har kollat det mesta (utom en sömnstudie, ironiskt nog..) utan att få fram någonting. De vet att det är något, de vet bara inte vad det är. Så planen med bolltäcket är att jag ska få en effektivare sömn om nätterna i en förhoppning om att få mig piggare på dagarna.

Till en början var jag väldigt skeptisk, tyckte det lät flum så det räckte och blev över, men idag var jag och hämtade ett ändå, är beredd att prova vad som helst som gör mig piggare vid det här laget. Min första tanke var "kul att sätta på påslakan på det här..." då det var enormt och extremt tungt, men när allt väl var på plats och jag kröp in under täcket så insåg jag hur skönt det faktiskt var. Fortfarande lite skeptisk kring huruvida det kommer hjälpa mot min trötthet, men gosigt var det iallafall, så blir spännande att sova med det!

måndag 16 februari 2015

Denna ständiga trötthet

Jag hatar den. Jag hatar att ha den hängande över mig som ett tungt töcken som sveper in mig i sin dimma. När jag var på smärtrehab sa de att man ofta blir trött av att ha ont men att det ofta beror dels på att smärta är utmattande och dels på att man får svårt att somna och behålla sömnen. Jag har inte det problemet, mitt problem är tvärtom; jag kan inte hålla mig vaken. Vad jag än gör så är jag alltid lika trött.
Jag har blivit tillsagd att ha rutiner, äta mer frukt och grönt, dricka blutsaft, äta extra vitaminer, tvinga mig själv att hålla mig vaken en hel dag från morgon till kväll, gå och lägga mig vid samma tid och kliva upp samma tid, jag är ute, jag rör på mig, jag har kvällsrutiner och dagsrutiner, jag har tagit blodprov och fasat ut mina smärtmediciner men ingenting hjälper! Blodproven visar ingenting, inte minsta lilla utslag på att jag saknar någon vitamin eller nåt sånt.
Vi pratar inte om att jag bara dåsar lite eller känner mig lite sömnig för att jag sovit dåligt. Nej, vi pratar snarare att jag kan inte vara ute och rida en lugn runda i skogen utan att dåsa till på hästryggen, busschaufförer har väckt mig otaliga gånger.
Det är inte så att jag blir helt paralyserad av det, jag gör saker ändå, jag kämpar emot min trötthet. Jag låter den inte ta över mitt liv så att jag varken kan jobba eller vara i stallet eller gå ut med hunden osv, men det är ändå jobbigt att alltid vara så fruktansvärt trött.

torsdag 12 februari 2015

Sakta men säkert

När mamma och pappa nu är bortresta i ett par veckor så bor jag, Elin och Måns hemma hos Wilda. Mellan djuren har det gått betydligt bättre än väntat. Har tagit hit Måns tidigare för att han ska få känna in sig lite och träffa Wilda, men då var han väldigt skeptisk och gömde sig på övervåningen mer eller mindre hela tiden.

Nu har det lugnat sig lite och de två går riktigt bra ihop. Kan i och för sig bero på att de helt enkelt låtsas att den andra inte existerar. Bob däremot tycker betydligt mer om Måns än vad Måns tycker om honom, så när Bob är här gömmer han sig under sängen eller på övervåningen dit hundarna inte kan ta sig.

Men för övrigt går det väldigt bra! Måns är nöjd över att ha fått med sig sin lilla rosa låda som är det enda han sover i om han inte sover i sängen. Vi har försökt göra den lite mysigare genom att lägga i filtar och lägga kuddar på golvet istället, men nej, han vill bara ha sin lilla rosa låda som han knappt får plats i! Så nu när den börjat användas igen så vet man att han har bott in sig ordentligt, nu flyger han inte längre förbi Wilda och gömmer sig bakom skrivbordet!

Måns i sin lilla rosa låda

De kan till och med dela lite snällt på soffan om kvällarna

onsdag 11 februari 2015

Godkänd utan anmärkning!

Har under våren gått en kurs i grönt kort inom klättring som vi igår fick göra slutprovet på. Både jag och Elin blev godkända utan minsta anmärkning, vilket vi faktiskt var de enda som lyckades med, trots att vi nog var de mest nervösa!

tisdag 10 februari 2015

Skidhelg

Helgen spenderades i Hestra tillsammans med Elin och hennes familj. Vi bodde på ett jättemysigt litet vandrarhem ovanpå ett stall, och det var nära och bra till backarna!
Första dagarna blev det skidor och sista dagen bytte vi in dem mot snowboard vilket är något jag aldrig provat innan men det var väldigt roligt!
Enklast att få med allt är väl att visa det i bilder så här kommer ett gäng!





Elvis ramlade in under AfterSki

Jag första gången på en snowboard


Vandrarhemmet

måndag 2 februari 2015

Kalas, kalas, kalas!

Både Clara och Axel har fyllt är nu! Tyvärr bor Axel lite långt bort för ett ordentligt kalas, men är säker på att han blev ordentligt firad ändå! Igår var vi på 6-årskalas hos Clara, mysigt, mysigt med en väldigt förväntansfull sexåring! Till och med Måns vat uppklädd en dag som denna!

söndag 1 februari 2015

Nytt på käkfronten

Min läkare ringde häromdagen. Nu ligger den högra disken fel, men det visste vi redan. Den är dock i bättre skick än vad vänstra sidan var så vi hoppas numera på att en bettskena ska lösa problemet, i annat fall blir det en artroskopi, en titthålsoperation där man spolar ur leden från slaggprodukter så att ny, frisk ledvätska kan bildas. Om det inte funkar så plockar vi helt enkelt bort disken. Vänstra sidan såg i varje fall ut som förväntat, även om en viss skelettpåbyggnad hade skett, men ingenting vi behöver oroa oss för i nuläget!